fanatismenlever

Ut på Avenyn, Göteborg är min stad. Alla människor runt omkring mig känns som mina undersåtar. In genom svängdörrarna, rätt exklusiva. In på toan funderar på att dra en näsa. Chillar. Går ut, upp till kontoret.

Aldrig varit så rastlös som idag. Fick öppna min spritgömma i kontors lådan både en och fem gånger. Var full efter ett tag där jag rullade runt på kontorsstolen. Tittade ner på gatan, gick ut och låtsades ringa några samtal på balkongen, spottade på folk istället.

Greta fråga om jag ville med på lunch, sa att jag hade ätit så mycket till frukost" du vet satte till och med i mig två grapefruits"

Sitter och glor på Mona. Snygg som fan, hatar nästan ibland att alla skall vara det på mitt jobb. Jag gör allt för att verka som en förvirrad överklass idiot. Så är det naturligtvis inte. Mitt andra alternativ när jag skulle välja kläder stämmer snart.  Jag vill bli rikare än min far. Då måste man ta risker ibland.

Btw hatar min farsa mig, han hotar med att frysa ut Nadja, hon är varannan dag hos mig och resten av tiden hemma hos far och mor. Jag besökte inte söndags middagen igår. Ett misstag.

Får se om de betalar hyran den här månaden, annars behöver jag verkligen nån försäkring till framgång. Fuck.

Klockan är åtta. Jag slår till min mobil som tjuter högt. Den slutar inte tjuta, slänger den med kraft i väggen. Det blir tyst, fan skall skaffa klockradio istället. Slippa höra det där hemska ljudet.

Hushållerskan är här idag. Skönt, hon kommer med tee på sängen. Måste ha det innan jag går upp. Jag tänder en cigg, ber Nadja sätta på tvn. Nyhetsmorgon på tv 4. Avnjuter ciggen och teeten. Klär på mig, en vit skjorta, en svart slips. Går genom mitt rum till garderoben. Trycker på en knapp på väggen, det knastrar till, speglarna skjuts åt sidan. Ett rum fullt med kavajer längs väggarna, skor på en hylla och slipsar i ett hörn. I ett annat en massa jackor, rockar och skinnpajer, i en hög ligger tio par jeans. Funderar några minuter om jag skall se lite "jag vaknade sent pappa ringde och väckte mig fick dra på mig första bästa par jeans och ta med mig kaffet på spårvagnen, du vet jag la mig 4 igår var ute och halsade vodka med några killar som lever på sina föräldrar"

Eller om jag skall se ut " jag satt uppe till 10 igår och fixade en deal med en man vid namn Douglas, ett helt eget penningtvättsystem på Isle of Man, gick ut och sprang sedan. Hade gott om tid och var pigg som fan i morse, avnjöt några stekta ägg 5 kaffekoppar samt en grappa"

Jag bestämde mig för det andra alternativet. Tog på mig en alldeles egen uppsydd Dior kostym tillsammans med den svarta slipsen. Till det ett par lackerade Para skor, höga, kallas typ Hi tops av dem som tror dem är nått.

Året är 99 

Jag hade Gucci glajor men vad visste bönnerna/kickersena/lantortsboysen om det? Jag såg ut som en jävla nörd i deras ögon. Fanns en bonde i min klass som hatade mig.

Jag hade alldeles för bra självförtroende, hade gått på en fin skola men för att vi flyttade ifrån Örgryte (hade kvar lägenheten) var jag var tvungen att byta skola. Jag gick ifrån herre på täppan och avgudad konung och högste mobbofficer till överklass tönt som dock bara den där Daniel som vågade tracka.

Daniel var killen som hade moped först av alla, han var fet och hade skäggstubb redan i sjuan. Daniel hatade mig, han älskade att slå mig. Jag hade stora blåmärken framförallt på axlarna varje dag jag kom hem ifrån skolan.

Men så åkte jag på språkresa till Oxford när sommaren var över. Jag flydde den hemska vardagen, äntligen skulle jag få umgås med människor av det rätta virket istället för fetton och tjejer med fett hår. Det visade sig dock att den här "Danne" Daniel hade beställt samma resa. Han skulle också till Oxford!

Jag blev helt lyrisk för jag visste att min stund var kommen. Här där vi började om ifrån början skulle jag få övertaget. Daniel skulle inte passa in lika bra som jag dessutom. Visst han var stor och stark men jag hade en verbal förmåga och framförallt jag kunde charma vem som helst.

Jag tog direkt övertaget, Daniel hängde med mig ifrån början. Han var en blyg jävel. Jag tog tillfället i akt till att vara väldigt snäll mot honom, i skolan stod jag upp för min sak och hatade tillbaka, men nu gullade jag som en katt som vill ha en kräfta. Och Daniel föll pladask, jag hade en sådan makt bland dem andra överklass kidsen och chicsen att han skulle blivit totalt mosad om han hade försökt röra mig.

Det var grillkväll, när den inte ont anade jätten till Danne hade slumrat till framför lägerelden tog jag en ut en varm kolbit ur eldens inre glöd. Den glödde av rött engagemang och jag lät dess heta yta fräta bort några centimeter utav Dannes underarm. Han skrek som självaste Fredinand. Och jag skrattade av hat och skadeglädje.

Väl tillbaka i skolan var min ställning tryggad. Jag fick kontakt med ytterligare kanske 5 utstötta killar som påminde om mig. Kom ifrån fina familjer och hade det tufft i sina klasser fulla av White Trash folk.

Vi tog makten på skolan, slog dem som inte stod på våran sida, hade personalmöten för att få bättre betyg. Sålde Cigaretter till dem som var duma nog att ta emot. Vi hade det svårt när vi inte var med varandra, gick ju olika klasser så ibland fick jag igen lite ifrån Danne. Men i längden åt jag upp honom, jag fick allt han bara kunnat drömma om.

Och när jag slutade nian var revanschen fullbordad, 305 poäng och jag hade kommit in på SAM, naturlinjen. Hösten 2002 var mitt liv som natt och dag om man jämför med första året på högstadiet. Jag var killen alla ville vara och försökte vara.

Jag behöll lugnet under de svåra tiderna, det är mitt råd till er som går igenom liknande skit, jag lovar ni får eran revansch.

.

Här sitter jag

Ensam

Utan någon, med förhoppningar

Förhoppningar på att något ska hända

Men jag får inte hoppas för mycket

För chansen är för liten

Men jag hoppas lite

Tillräckligt lite

För att inte bli besviken om inget händer

Jag hoppas!
Att du skall komma förbi
Vi möttes en sekund
Jag såg dina ögon
Jag hoppas du förföljt mig
Att du nu står utanför min dörr

De tre ölen jag hade satt i mig började släppa sitt grepp om mitt balanssinne, jag såg klarare igenom dimman, och när den sakta skingrade sig uppenbarade hon sig.
Hon stod mitt i rummet omringad av öldrickande rockstjärnor och skinnpajs bärande flickor. Hennes sköra hals täcktes utav en beige Burburry trench, hon bar ett par vackra högklackade skinnskor säkert Italien tillverkade, tillsammans med ett par perfekt egenslitna jeans. På ett sätt såg hon ut att vara minst 25, på ett annat bara 15 precis som jag. Hon hade brunt tjockt hår som perfekt lade sig över hennes axlar.

Vi rullade runt, med skor och ytterkläder på, vi skrattade och bet varandra. Lyckades till och med låsa Carl och Dashs rum. Högt i tak varm säng, stort fönster med röda gardiner. Jag kopplade min freestyle till den närliggande stereon och snart pumpade The Clash med This is England istället för The Beatles halvtråkiga låtar.  

Vi brottades, ja tämligen slogs, och snart låg vi där helt nakna, och rörde varandras oskulder. Det var så vackert som det låter:

Jag en ensam, töntig överklass pojke knappt 16 år ensam i en grym rock lägenhet i London med något utav det vackraste på hela jorden. Där låg jag och fick plötsligt bekräftelse på alla de gånger jag stått framför spegeln och undrat "är jag inte rätt snygg ändå, varför vill ingen hora ha mig?"

Trots att det var första gången jag rörde en flicka var det som om jag gjort det miljontals gånger, just när det gällde utförandet, glädjen i kroppen var det bästa jag upplevt. Jag njöt av varenda millimeter av hennes kropp: hennes doft, hennes tyng, hennes hår, hennes saliv, hennes innersta åtrå. Och hon njöt lika mycket, jag såg lättnad i hennes ögon, och hon såg det samma i mina.

Klockan 7 nästa morgon låg jag och sov jämte min syster ännu en gång, utan vetskapen att hon också hade varit ute och knullat hela kvällen som jag senare(när våran relation utvecklades) fick veta.

Jag sprang så fort mina sköra pojkben kunde bära mig, hade på ett par hi tops ifrån Burrburry Prosom som far köpt åt mig under dagen på märkets flaggskepps affär. Visste redan då att jag skulle bli mobbad för dem av mina "kompisar" senare när jag kom hem till verkligheten. Jag pojken som folk bara umgicks med för att jag var rik och bjöd på cola i skolans kiosk Jag var pojken som tjejerna langade citat om i likhet med "hahaha tänk om "pip" var ihop med dig, haha det hade varit något Lena, hahaha" typ(detta var innan jag började på Sam, en tid som var så mycket bättre, då folk fattade att jag var snygg och tjejerna onanerade till tankar om mig)

London låg långt ifrån öde, det var mörkt men gatulamporna visade vägen, folk svärmade längs kullerstens trottoarerna, här och där hängde män med höga mörka hattar de flesta bar klassiska och vackert skurna kostymer, själv bar jag ett par svarta tajta jeans, en gubbgul blekt skjorta, samt en brun Pringle of Scotland pullover(rundhalsad 100% ull). Jag sprang, kände ingen blodsmak i halsen dock, konditions träningen veckorna i början av våren hade gett resultat.

Jag flög fram kände bara London nattens sköna briser i Maj luften. Inget annat fanns i mitt huvud än att nå gatan där mina idoler hängde, där rockstjärnor som The Clash, The Smiths, och nu på senare tid Babyshambles, The Libertines, Carl Barat, Pete, jag hela bunten brukade hänga.

Men jag var en blyg jävel, visste att jag måste ha någon sprit först. Gatorna kantades av coolt folk, det luktade Dior Homme i luften, de flesta var pojkar, inte så mycket äldre än jag själv, en hel del flickor också, kanske några som till och med passade under benämningen "oskuldsfulla"

Jag nådde en grön målad fasad, höga fönster med galler, mörkt brunt innanför. Jag hade nått en klubb/ pub av det rätta slaget. Ingen kö heller, klockan närmade sig 1 det borde vara som bäst där inne vid den tiden. Jag gick in genom dörren, inga vakter med dem skulle ingen öl säljas.

Jag möttes av en rökridå i klass med den du upplever när påskbrasan bränns. Såg inte mycket och blev genast yr.

Hällde snabbt i mig tre öl, och blev ännu mer yr.

En kille med sjömans basker och en annan men beige rutig kostym satte sig vid mig mest för att de var det enda lediga bordet. "who u doing mate, like those shoes you wear lad"

Det var början på ett samtal innehållande minst 50 klassiska London citat/fraser. Jag fick användning för mina privata engelskstudier för första gången. Jag lyckades till och med inbilla killarna att jag var 17 år uppväxt i West Ham. Det visade sig att de båda bröderna bodde precis ovanför puben. En halvtimme senare satt jag i ett om möjligt ännu mer rökfyllt rum klätt med tapeter fyllda av gula blommor, väggarna kantades av överfulla bokhyllor(mest för känslans skull) En del av tapeten var bortriven och fylldes med allmänt klotter samt en stor brittisk flagga med sina vackra röd blå färger.

Är sjuk idag. Ytterst tveksamt om jag dock inte borde jobba ändå. För så farligt är det inte, kliar som fan i halsen dock. Jag dricker mint teé importerat ifrån ett underbart teé fik i Tottenham kvarteren, minns inte gatans namn men på just den klubben som ligger mitt emot fiket blev jag av med oskulden. Jag var 15 år skulle fylla 16 någon vecka senare. Jag var i London med familjen, vi hade just ätit en schyst middag på ett torg och på gatan uppträdde världens mest tatuerade man. Han var helt grön över hela kroppen, rödhårig och det enda han hade på sig var ett brunt sjunkne runt rumpan.

Jag var jävligt kåt den kvällen. Hade beställt porrfilmer på hotellets tv, fanns 10 porrkanaler att välja på, detta var precis innan vi skulle ut och äta. Jag passade på när syrran duschade(stora syster, har en lilla syster också samt en lille bror som pluggar i Stockholm, lite mer ambitiös än jag, medan jag mer tror på att man lever på sin personlighet än vad man råkar ha för betyg på en 4,5 års juristutbildning)

Iaf, jag satt där och njöt för mig själv, någon amerikansk proffsporr, sjukt äcklig kille bara. Inte för att jag måste se snygga killar men klart man stör sig på att de är så fula oftast, tjejen var ung och skör och jag njöt. Inte för gammal inte för storbystad och inte för porrig, mer naturlig, det var det bästa jag sett i porrväg än så länge då alltså.

Men jag hann aldrig bli klar, jag hann bara komma halvvägs, för snart knackade det på dörren och jag var tvungen att stänga av. Det var som att se den bästa julklappen du kan tänka dig försvinna ur dina händer. En hemsk känsla. Och samtidigt var jag så kåt att jag blev svimfärdig, hela vägen i taxin satt jag med huvudet och min bruna lugg klistrad emot bilens ruta och drömde mig bort, samtidigt som min mor frågade mig, "mår du verkligen bra, har du fortfarande migrän?"

Jag svarade inte var helt paralyserad av flickan i filmen. Den bästa porrmedverkande jag sett, hon var så naturlig så skör så oskuldsfull. Jag trodde jag var tvärtom, men jag var precis som henne, en ren och skär oskuld.

Så åt vi middag och gick hem, när min syster somnat vid 12,30 satte jag på TVn. Man var tvungen att beställa porrkanalerna ännu en gång, 50 pund slösades bort för andra gången. Men jag möttes av en stor besvikelse, bara en massa äckliga storbystadde fejk blondiner påsatta av negerar. Jag stängde av, men kände mig fortfarande helt sinnesrubbad. Jag var bara tvungen att få nått den där natten. Tänkte samtidigt tanken på att bli av med oskulden i London, visst hade det varit coolt. Satte på min freestyle, på med The Clash och "this is England" I here a gangfire, adrenalinet pumpade. Jag flydde ut i London natten.

Fortsättning följer, måste äta frukost nu. Hejdå.



Tack Hedi

Idag tänkte jag först bara hoppa över mitt lunch möte med Eva, men när klockan ringde och var åtta så bestämde jag mig för att hoppa hela dagen. Hade bara lite att göra och ja jag behövde sova och drömma lite till. Jag drömde mest skumma drömmar men jag vet inte om de var farliga för mig eller bara underbara. Jag minns inte riktigt, men de var nog inte frid och fröjd i dem hela tiden.
Skall bara in och köpa en present till en vän som fyller 20 i dag. Skall fira honom och försöka fly. Blir nog ett par skjortor på weekday, tänkte köpa ett par Hi tops ifrån http://www.yesstyle.com/ men jag hoppar det. Killen gillar tajta skjortor och Cm har gjort en riktigt snygg för damer ifrån början.

Ställer mig frågan varför jag bloggar? Det finns 3999 tusen likadana tjejer/killar som tar upp det mesta om patetiskt vardagsliv, mode, fotboll, sex, blommor, liggsår, hur man skall se ut eller vad man åt till fika med bästa kompisen alldeles nyss. 
Många håller låg klass, andra riktigt hög, medan andra bara är till för den innersta bekantskapskretsen. Ja att blogga är trendigt, alla vill kunna få lika många besökare som just blondinbella eller nio till fem. Andra vill gå in i en roll och leka Alex Schulman(haha din tönt?), vissa lyckas andra är bara så dåliga att jag vill spy på tangentbordet.

Jag bloggar här för att jag tycker att den här bloggen är grym, jag vill få fler att läsa den. Sedan finns det precis som hos alla andra där ute en bekräftelsesträvan, tar typ emot att erkänna det men man mår bra att få comments trots att de bara går ut på att göra reklam för ens egna blogg. Men jag har kommit fram till att det inte alls är därför jag bloggar, det är bara en ytlig känsla jag fick för en hundradels sekund.

Anledningen är jävligt enkel, jag är speciell. Jävligt speciell. Jag är inte som alla andra. Jag lever ett sjukt liv, folk tror jag är ironisk mest hela tiden, men jag är så äkta man kan bli hela tiden. Jag lever mitt liv, och ögonen under min mörka lugg de ljuger fan inte.

Går på stan. Säger "hej tjejen var är dina silver leggings?" Följ med mig vi flyr"

Vi dricker 10 espressos, och röker mina hemrullande. Du går in i mitt sovrum och jag vet vad jag skall göra. Gå in på toan, tiden går snabbt. Jag är yr, jag tvättar mig över hela kroppen, extra noga runt de gudfruktiga.

Kommer ut, "vill du ha ett glas rött vin?"

Vi dricker rött, ligger i soffan. Jag ljuger och du ljuger, alla ljuger, ingen tjänar något gratis. Allt är falskt kommer vi fram till. Vi går till varandras inre skatter. Du skriker bort tystnaden, ta vad du vill ha nu!

Spring inte och göm dig, spring inte solen är borta. Det finns ingen stans att gömma undan det. Spring eller göm dig, sluta ljug för mig! Du är den som försöker säga det, du är den jag vet som säger sanningen, går till dina inre skatter. Säger "hallå älskling var finns dina attribut?"

Ensam var balladen, vi satte på engelsk rock, föll in i min säng, du blev naken bakom det oskuldsfulla vita tyget, jag såg igenom dig. Jag var naken, väntade på dig. Vi älskade hela natten, jag är fortfarande din, jag sjunger om dig på bussen, du gråter utanför, å detta är helt klart allt jag kan ge dig. Jag gav allt för dig! Å vi älskade, såg röken i rummet, vi är på mikrofonen varje dag. Jag sjunger om dig på bussen, du se fortfarande så där farlig ut!

Jag väntar fortfarande med mina skor, jag ser tolv år äldre ut, om jag någonsin ser dig mer i solnedgången, så skall jag sjunga om dig på bussen, å detta är allt jag kan ge dig!

Efter diverse Kokain intag igår kväll tillsammans med Doria, var jag bara tvungen att köpa mineralvatten nere på Seven 11. Hushållerskan ( ja jag har en sådan, hon är anställd på morgonen mellan 06-10, samt vissa dagar då jag behöver henne, hon är polack vilket klingar negativt, men hon är bäst. Sjukt bra svenska talar hon samt om hon vore yngre så kan jag tänka mig att hon skulle vara rätt snygg, farsan betalar henne mest för att mamma vill att jag skall ha någon som tar hand om mig, och jag klagar inte!) var inte hemma så jag fick gå ut själv någon gång vid 1-2. Jag kände mig bäst, helt oövervinnlig. Inget kunde stoppa mig den här natten, att gå och köpa mineral vatten var som att gå mot den vackraste flickan i världen, jag var lyckligast i världen. Har totalt glömt hur underbart koks kan vara.

Gick iaf igenom Vasaparken för att komma Till Seven 11, eller så ville jag bara ta en extra runda och känna på höstnatten i mitt rus. Jag var varm och såg ett ljus och en rökridå uppe på en kulle. Kändes som jag var självaste Bilbo Bagger ute på äventyr i Midgård. Jag tog snabba nätta kliv upp för kullen.

Möttes av en fantastisk syn. Där satt 5 små dvärgar med stora skägg och läderutstyrslar framför en varm lägereld. De satt där och småpratade under bokarna medan dess löv hela tiden cirkulerade ner när de lossnade.

Jag slog mig ner och blev presenterad inför en kille som hette Jorge, massa kedjor och läder. Satt där någon halvtimma. En kille frågar mig helt seriöst om jag "gillar snoppar?" Den lilla skiten bara frågade rakt ut, utan att fråga vad jag heter eller nånting. Jag kände mig kränkt, ruset försvann på en sekund och känslan av att jag var bäst i världen användes till att göra mig till världens mest kränkta människa.

Jag svarar; "Om du vill ha mig måste du visa varför du förtjänar mig, det här funkar inte"

Killen reser sig upp, jag ser att hans vänner inte alls är några jävla dvärgar. De rör sig om något skumt skinnhead/gothgäng. Han kommer emot mig, och plötsligt när jag är på väg att resa mig uppifrån stubben så anfaller han likt en katt som jagar en näbbmus.

Han sätter sig gränsle över mig, och kysser mig hårt längs halsen. Han suger, han fräter, drar in allt de fett som omger mina andningsorgan, han låter sin galla rinna ut över mitt sköra adamsäpple.

Jag bara skriker hjälplöst ut i natten, det känns som en mardröm av värsta mått. Jag vill inte bli våldtagen här och nu, hans vänner reser sig upp på väg emot mig. Jag slår till killen i magen, det hjälper inte han suger bara fast ännu hårdare. Jag tror att jag är på väg mot min undergång, jag vacklar bakåt över stubben och faller. Den lilla killen över mig, hans rosa gothår all over my face. Han stank hans tyngd över min sköra kropp, hans penis mot mitt lår.

- Jag spyr, och som jag spyr! Aldrig för har så mycket av min innersta analsaft nått ens upp till min magsäck, men nu veckar sig hela magen i en katapult liknande vulkan som kvider likt en liten gris inför styckning. Spyan väller ut ur min mun, en blek grön färg blandat med rosa rester utav thaimaten ifrån 5-tiden. Den väller ut ur min mun, rakt över den lilla gotharen som rullar av åt sidan. Jag reser mig upp, spyr en gång till på honom. Sedan springer jag därfirån hem, hem till Doria!

Veckan flöt på rätt bra sen sist. Jobb Tis-ons, med diverse favörer så som att jag blev bjuden på middag av två av de snyggaste kvinnorna på jobbet, den ena heter Evelina, snygg förvuxen Brat-unge ifrån Askim en gång i tiden, hon är 27 år och behandlar mig som ett litet barn, följer mig nästan in på toaletten. Den andra heter Ingrid och är 32 sjukt vad fin hon är för att ha den åldern! Hon har dessutom en lillasyster i 1988 års årgång som är så fin att sockret runt mitt sköra ollan spricker av åtrå.

Hur lyckades jag då att få till denna bjudning av två tjejer av överklassen och översittarnas högsta snitt?  Jo jag spelar både dum förvirrad och lätt påverkad. Låtsas påverkas av alla mina dumma vänner, leva på kokain och mina föräldrars tillgångar.
Ser till att alltid ha en ny kostym på mig varje dag, gillar om den är tajt och lite sliten eller iaf smutsig så att det ser ut som att jag gått kring med den hela natten i lägenheten samtidigt som jag sniffat koks. -Å så  som det går hem! Dessa kvinnor älskar att känna sig mäktigare än mig, de älskar att kunna styra mig, och älskar utan att veta om det känslan av att känna sig som någon form av mamma eller liknande. Såklart är det ett måste för att de skall ha den minsta respekt för mig och vara så här givmilda, att jag ser ut som en gud. Jag menar min slimmade kropp bär upp dessa kavajer till fullo, tillsammans med mitt tjocka mörka hår med markerande ögonbryn och käke samt fylliga läppar smälter tjejerna på jobbet som sockret runt mitt ollon.

Ibland slänger jag så där oseriöst ut kommentarer som "jag skall kyssa dig så att du svävar bort längs avenyn när jag kommer upp"

Å vad jag kan se deras åtro, men jag fortsätter spela, dum och korkad rockstjärna. Det gör dem bara ännu mer kåtare, de misstänker nog om jag är bög, brukar berätta om mina rockkonserter i bla London.

Jag ljuger faktiskt inte, jag och Doria har ett band. Det går la sådär, något skivkontrakt har vi inte fått än så länge trots bra kontakter, men vi har iaf lirat på indie klubbar längs Londons gator! Bättre skall det bli.

Nu skall jag hem till Doria, ryktet säger att han har fixat snö, det var minst två månader sedan sist. Jag brukar försöka hålla mig tills snöet under tillställningar även om jag egentligen föredrar alkohol antagligen för hälsans skull kan jag inte sticka under stolen med att SNÖ är livet när man väl tar in det, helt fantastiskt.
Antagligen tar vi en lina nu ikväll och njuter lite jag och Doria, vi drar nog hem till mig för en tunering på Fifa 08 på PS3. En två liner och vi kan lira hela natten! Perfekt att komma lite lätt påverkad till jobbet, utan alkoholstank, jag kommer få damerna att smälta!

Kan tänka mig att detta låter helt sjukt, men jag tycker det är rätt lugnt med snö, inte alls farligare än alkohol så länge man har kontroll på sitt intag. Jag ser den här kvällen som en kväll med killarna över tre fyra fem bärs. Alltså inget speciellt. Bara jag och Doria som känner att vi lever. Jag och Doria.

Nu skall jag ta taxi hem och känna mig vuxen i kavaj och läderportfölj, jag skall röka cigg inomhus och dricka massor med kaffe, detta är ungefär som att ta ens stor Carlsberg på Arlanda, man kan inte känna sig mer vuxen, på ett kanske rätt dåligt sätt.
Jag menar vad fan är det för svennepappor som blir fulla på öl på Arlanda, inte jag. Jag bara står där och sipprar på skummet och ser på alla stressade jävlar som drar förbi, jag är alltid stressad.
Men inte fan syns det på mig, jag ser alltid ut att må som en prins. Inte gör jag det, även om jag ibland iaf borde. Jag får tjejer, jag har ett bra jobb för att vara 21, jag har vänner, jag har kläder, jag har fester, jag har en framtid med pappas pengar som jag just nu dock inte vill utnyttja.
 Det finns två slags överklass ungar. De som lever på föräldrarna och inte gör ett skit, får dåliga betyg och festar bort vardagen, så finns det dem som vill bekräfta sig själva genom att vara bäst i skolan, och bäst på allt, helst inte leva på föräldrarna. Jag är någonstans mitt emellan, eller nej jag är inget alls i närheten av det. Jag är helt jävla sjukt olik alla andra överklasbarn

Fan vad jag hatar spårvagnar, de ger mig rysningar. Det kryllar av lågt stående människor, jag förtjänar något bättre, klarar inte av fjortisar som pratar om hur hektiskt de har det och att de är upptagen hela veckan. Sitter någon och skryter där bak med allmänackan uppe;

-"och sen var jag ba tvungen att träffa risa, och sen va han as full, råpackad, så ball, och ja är sååå stressad"

Vill bara resa mig upp, gå fram mot horan och se henne i ögonen, helst borde jag kunna hennes namn, säga nått i stil med;

"Snälla Therese kan du vara tyst jag vill inte höra om hur upptagen du varit på lovet, iaf kan du prata lägre?!"

Fan borde vara packad så kunde jag gjort det, nu är jag för trött för att kunna ge ett tillräckligt självsäkert intryck

Framförallt hatar jag nu när alla förotkids inte betalar resan, inte för att jag brukar göra det, men nu har det gått så långt att Västtrafik skall skicka in 30 white trash och black trash people som skall ta på mig och se mig i ögonen och inte tror på att jag har betalt. Nu gör jag det såklart, men när det kommer fram en vakt och skall se på mitt fritidskort, tar jag en halvtimma på mig att ta fram det. Så att han nästan tror att jag inte har nått kort, jag leker med honom/henne. Förnedrar honom. Så tar jag upp mitt kort, och ler så där falskt att de märker det mot dem, säger ofta något i stil med;

"fan ni borde köpa sådana där uniformer ifrån Thailand istället, för Estland, de syr upp dem bättre framförallt kring höftpartiet, jag lovar ni tjänar på det också!"

Nu skall jag av. Hejdå.

De sitter en kille med svartskinnjacka och rakad skalle och glor på mig. Har Doktor Martins kängor, sett för mkt på this is England eller nått. Ser iofs rätt cool ut, inte så farlig som det låter, han har tajta jeans och ser mode medveten ut, kanske är det därför som han glor...

Börjar vänja mig vid det här just nu, ser änna ut som en välutbildad polsk författare, i min gråa Tiger kavaj, med polotröja till.

Killen ser lite ut som en snubbe som brukar hänga på en krog jag besöker ofta på Söder, ganska mycket till och med, men det är nog inte han. Fan vad han glor, ser ut som han vill döda mig, jag glor sådär lite halv surt tillbaka, tror han att är med i Bandidos eller? Han höjde nyss ögonbrynet, mening: vem fan är du?

Fattar han inte vem jag är, man sitter inte och glor på en sådan som jag, det gör man bara inte, folk har ingen respekt nu förtiden, spelar ingen roll att han råkar ha en helt ok skinnjacka, han skall visa mig respekt.

Kanske är han bög.

Sitter för övrigt tre bögar (använder ordet för mkt under tonåren så det har inte sin rätta innerbörd, står för killar som är allmänt efterblivna lågtstående, kan vara vem som helst, jag har egentligen inte alls något emot en riktig bög, besökte Pride festivalen i sommar T.ex.)

En tjej med "jag försöker jävligt mkt att klä mig snyggt men är fortfarande en white trash hora med äcklig hy" precis jämte mig, hon glor på vad jag skriver just nu.

Den ena av Svenne/bög killarna säger inte ett ord, det har han nog aldrig gjort, minns honom ifrån tiden på Sam. En riktigt nörd, är man en nörd/tönt på Sam blir man en ännu större nörd/tönt. Han var iofs inte alls duktig i skolan, korkad, gick i min grannklass, jag var dock snäll mot honom, sa typ hej ibland och så. Hans två bögvänner snackar dock allmän skit, typ vilka balla filmer de har sett den senaste tiden och vilka grymma utgångar de skall bli nästa helg.

Körde frågesport med en tjej på jobbet idag under en rast. Allmänbildad skitunge alltså, ledde med 10-8 eller nått när vi slutade, och då hade jag ändå plockat en massa sportfrågepoäng. Fast jag hade nog vunnit om jag koncentrerat mig mer, fast det var iofs bra att jag inte gjorde det. Måste spela dum rockstjärna som har blivit bortskämd av far trots att den inte är så, iofs är jag lite av en rockstjärna men annars så är jag inte alls bortskämd (har faktiskt spelat en del i ett band, kan sjunga rätt bra och dansa som självaste Sir Paul MC)

Bögkillarna till höger med svenne kläder verkar iofs rätt snälla, de bjuder in den socialt inkompetente tönten i samtalet, är snälla som fan mot honom, sånt gillar jag. Hatar folk framförallt om de själva är lågtstående som tar första tillfälle i sitt liv till att verka coola balla och trycka ner folk, killen som är tyst förtjänar inte att bli nertryckt, det gör dock de lågtstående svennevänner han har. De går la på nån sunkig komvux linje antar jag.

Jag känner mig otroligt smart när jag sitter här och skriver. Nu skall random snubben som glodde av, han glodde på min stil I can tell.

Jag har dessutom andra vanliga vänner, såsom Doria. En snygg kille i 85;a, italienare. Killen som jag hänger med i Italien. Egentligen försöker han fejk schteeka men på ett schyst sätt. Vi har varit vänner sen 98. Jag besökte hans pizzeria. Fall direkt för den, var där ofta och lärde känna Dorian. Han jobbade åt sin far, som visade sig trots allt vara av övre medelklass, ägde ett par restauranger samt sysslade antagligen med K-handel.

Vi blev polare och ofta bodde han hemma hos mig. Det är jag som bestämmer när vi umgås, han vet att så är det och accepterar det. Visst fan har vi jävligt kul ihop, det räcker att komma hem till honom en sen Söndags kväll.

Hans mor möter en i dörren och bjuder på en espresso samt italiensk nybakat, går upp till Doria(ja han bor hemma) och ser hans itta där, i sina nyköpta svarta April jeans och vita linne med kaffe fläckar på. Han rullar en cigg och tänder den.

Sen kan man sitta där i timmar och lyssna på honom när han lirar gitarr och sjunger med sin sammetslena stämma. Hans svarta hår döljer nästan hans mörka ögon. Han har lätt kolsvart skäggväxt och hår på bröstet. Han är en snygg jävel, hel klart i klass med mig. När vi är i Italien är vi kusiner, det går hem jävligt bra.

Nu har vi gjort allt ihop till och med haft sex. Ja okey det var en tjej inblandad. Men skulle jag ha en kärleksnatt med någon så skulle de vara med Doria, mannen som får minst en avsugning per utgång, spelar ingen roll var tjejen tvingas göra det(toan tex), de älskar Doria, hans hår, hans kläder, hans, brytning, och hans vänner(jag framförallt)

Och ja han är grym i sängen, aldrig har han haft flickvän, men en jävla massa partners av väldigt fint slag.

Flickvänner har jag haft fast de är en annan historia.

God natt!

Ingen i Göteborgs öfvre värld vet inte vem jag är.

Jag har gått på Sam och andra privatskolar sedan jag blev mobbad som 8 åring i en kommunalskola. Jag hade för fina kläder helt enkelt, gillade inte att bygga kojor. Jo jag gillade det iofs, trots att jag kommer ifrån en rik släkt så har jag aldrig levt ett slösaktigt liv.

Jag har njutit, fisigt högt och dricker öl tillskillnad ifrån många av mina öfverklass vänner.

Egentligen är jag en ultrabrat, eller ja ingen kallar mig väl för brat iaf om man känner mig. Inte fan vill jag kalla mig det själv heller. Jag hatar folk som är med i MUF bara för sakens skull och ja alla fester etc som kommer med den skiten. Det är sånt som får mig att överväga att rösta på FI, vänsterpartiet eller framförallt Sossarna som vettigt folk. För så är det faktiskt, alla låtsas brats i fula Gucci brallor och Prada solglasögon, eller Ray Ban way farer som kom i våras och som vissa fortfarande glider runt i, de får mig att spy upp min innersta analsaft.

Jag hatar folk ifrån Särö, Kullavik, Askim etc som säger saker så som " du ja köpte ett par Ray Bans nyss, jävligt snygga, rätt moderna har jag hört. Fan va shysta de är!"
Jag vill slita ut deras stämband, jag vill se dem krypa under mig. De är så duma att de inte fattar hur idiotiska de är och att varenda emo, alternativ, random fashionist, casual lifestylare, och allt vad de finns är så mycket bättre och rikare på allt i livet än vad dem är.

Jag är rikemansungen som ofta undviker de fina ställena i STHM när jag är där för att istället besöka Indieklubbar och billiga sunkiga hak på Söder. Där möter jag iaf äkta folk, som vågar prata om hur jävla dåligt de mår, istället för vilken skumpa som är godast och vilka schööna sommar ställen de han med att besöka i somras, för att inte tala om alla grymma skidsemestrar i alperna under ungdomen.

Jag har en sann historia, uppvuxen i Örgryte. I en villa, med hela min familj, en far chef på ett företag som äger skitföretaget som jag själv arbetar på nu. Jag har en mamma som är doktor, båda är otroligt snygga och smarta, främst min mor, min far fick henne mest för att han var rik. Rätt tragiskt, nu super han mest whisky hela dagarna. Lider naturligtvis lika mycket som jag nu när Blåvitt vunnit guld.

Ja min farfar var den förste Öisaren i släkten, tog med min far som liten pojk och senare även mig. Betyder en del för mig men jag har bestämt mig för att trappa ner.

Istället skall jag satsa på karriären, flickor, den rätta stilen och att hitta ett schyst hak i London. Det är det som jag sparar till nu. Min farsa skulle kunna fixa det lätt, men jag chillar på att pressa honom.


Alternativt

Fest igår.
Det var Lördag och jag var för första gången sedan midsommar bjuden på  privatfest till Andreas Jansson. Härligt äntligen, jag började för festa lite lätt för mig själv på en bänk i Vasaparken, där satt jag i mörkret och kollade ut över över stan, på andra sidan såg jag små prickar av ljus som var bilar som rörde sig. Jag såg Katrinelund och mindes tiderna när man levde rena rama amerikanska college livet.

Sedan tog jag kvart i 7 spårvagnen mot Jörgen, och hoppade av vid Järntorget, efter att ha träffat Sara Jonsson( modell för koppartrans, en tjej i min förra klass, med otroligt dåligt humör och kort stubin, annars rätt snäll) på spårvagnen.
Hittade tillslut till Jörgen för en kväll tillsammans med Lars, Simon, Doria, Jörgen, Tristian, Ludvig, och Von Bergqvisst. Vi åt hamburgare och drack. Sedan bar det av vid kvart i tio tiden efter ett kort besök på Aveny 1.

På spårvagnen återfanns Sofia och hennes gäng de skulle också över. Lika så två emo-tjejer som inte alla var bjudna men Jörgen råkade bjuda in dem av misstag.

På plats hos Jansson möttes vi av rena drömmen, massor av söta 89;or på plats, de var inte speciellt fashion aktiga, väldigt rika flickor, hälften hade den där tråkiga RL tröjan med Amerikas flagga på bröstet. Kvällen slutade med att jag och Dorian fick dela på en söt tjej i Janssons säng.

Visst det kändes inte riktigt rätt. Men vad skulle jag göra åt saken? Det var bara hon och jag först, och båda ville. Sen kom Dorian in, och hon verkade inte ha något emot det. Enligt honom sa han till och med, "vill du också vara med?"
Hade hon inget emot det så bör jag inte bry mig för då är det ju okey! Den där jävla Doria knuffade iaf undan mig och var den som fick börja samlaget. Även om detta inte riktigt känns som jag, så ja. Men jag har rätt att få utryck för min manlighet. Ikväll blir det gamla melodifestivals avsnitt (inspelade) på tv.

Skall tillägga att jag verkligen avskyr våldtäcksmän, de borde avlidas hela bunten!


Doria flashade nya tatoon. FP style-casual lifestyle, tack Hedi

Skall jag jämföra dig med sommarens dag?

Konst mer vacker och mer behagligt varmt

Hårda vindar skakar älsklingens bud i Maj

Och sommarens lämnar värmen kvar för kort för ett datum

Ibland skiner himmelens öga alldeles för hårt

Och ofta är hans skönhet och ansiktsfärg blek

Och varje klara väder dag avböjs ibland

På chans, eller naturens kraft ändras kursen

Men den eviga sommaren skall inte förgå

Inte heller förlora passionen för uppehållet

Inte heller skall dödens skryt förvirra strålarna i hans solglasögon

Sedan i den eviga linjen tiden växer starkare

Så länge människan kan andas, och ögon se

Så länge lever detta, och det ger liv till dig!


Tack Hedi

ÖIS inför 2008.

Idag kom det första positiva beskedet när det gäller ÖIS sedan vi vann mot Mjällby med 3-1 och Clarholm gjorde två mål. Tommy Von Brömssen är klar för sällskapet!

Enligt uppgifter skall han vara en av VF:s bästa spelare på länge och en riktigt säker back bjässe. Ja det luktar succé värmning så länge ÖIS kan vårda denna ädelsten. Underbart att han har skrivit på för så länge som till 2010 dessutom!

Nu återstår lite upprensningar i truppen för att vi skall nå allsvenskan nästa säsong. Först måste Janne Carlsson lämna klubben, och ersättas med ja det behöver inte vara någon stjärna, jag ser gärna att vi går GAIS väg och tar en ambitiös Haglund typ. Janne Carlsson är inte den ambitiösa typen och lever inte för sitt uppdrag fullt ut. Han håller inte måttet och borde återgå till att måla husväggar, tex kamratgården(röd och blå tack)

Sedan är det kanske dags för Källander att lägga skorna på hyllan. Jag kan inte säga att jag vill se honom göra det, han är den största spelaren i sällskapet i modern tid. En spelare värd skyhög respekt. En kille som har kämpat för rödblått i över tio år och dessutom kommit tillbaka efter en proffssejour. Det vore tråkigt att se honom lägga ner när han egentligen är som sämst, tänk att istället se honom vara en av dem som tar upp klubben i allsvenskan. Men kommer det bli verklighet? Håller Källa måttet för att vara den som för upp oss och reser sällskapets trupper till en nivå värdig Friberg?

Jag är tveksam. Kanske borde han istället få huvudansvaret som tränare? Mja Källa känns för mesig, för otaktisk, jag tror inte han är en tränar typ. Skall han vara kvar i klubben, vilket jag naturligtvis vill och det inte handlar om att vara kvar som spelare borde han få jobba med att tex locka sponsorer till klubben ala Ölme i Blåvitt.

Helst ser jag honom som våran frälsare, våran fader som leder de rödblå styrkorna upp till gamla glansdagar, men är han verkligen stark nog för det?

Dick bör få ett år till, han är fortfarande så pass viktig på planen för vår klubb, att han bör stå och med tanke på våra andra målvakter är Dick given, en spelare som snart är i klass med Källa och nästintill en legend. Jag vill se Dick som mannen som tar upp ÖIS, iaf som en av dem.

Jag vill ha tillbaka Yobe, jag såg potential i denna pojke. Jag vill se han växa till en man, med en mentor värdig sällskapet. Jag vill se Carlos som den nye nummer tio i klubben, han skulle inför debuten ha ett tillslag bättre en självaste Afonso Alves, det vill jag se, för visst har möjlighet att bli kallad lirare.

Vi måste behålla Ken Fagerberg, det måste vi! Och det går. Så länge klubben sätter upp ett stort mål inför nästa säsong.

VI skall tillbaka!

Vi måste tillbaka, bara att få behålla Ken Fagerberg är anledning nog, visst vi kan gå några miljoner back, sen är vi tillbaka. Då kan vi sälja Ken och gå plus igen. Allsvenskan är ett måste, framförallt med den nya arenan och den hype som lär komma som vi inte har råd att komma utanför.

Vi skall tillbaka med:

En ny tränare

Ken Fagerberg

En riktigt bra defensiv mittfältare, en stark vinnartyp, en ung Källa, jag ser gärna en tuff och hård islänning i laget.

Jag ser gärna att vi utöver Tommy värvar, ännu en back, en mittfältare och kanske ännu en anfallare, isf får han gärna vara ifrån Brasilien.

Vi bör göra oss av med, Jukka Sasou, Strömberg, Källa(ja vi får se), Dahlin tycker faktiskt inte han håller måttet, han har stannat i utveckling och verkar inte bli bättre snarare sämre.

Sedan kan Holmberg sticka om han inte blir frisk snart.

Vi supportrar skall satsa stenhårt inför nästa säsong, detta bla genom att få ÖIS att synas och höras. Och framförallt se till att bli medlem i Örgryte.

VI SKALL TILLBAKA!

Jag förstör min lägenhet, jag klottrar blod på väggarna, skriver hatiska medelanden, jag tar kokain. Jag lever ett rock liv, jag sliter sönder mina jeans, jag har bara en vit skjorta på mig. jag vill knulla, jag måste ringa någon flicka. Jag måste få utlopp för min sexualitet, jag måste ha våldsamt sex. jag måste riva sängen och lägenheten för en vettig anledning. men vem fan vill klockan 4 en Torsdags morgon, bara jag själv! Fan.

Jag drar ner min tapet, välter mina mys-lampor, välter mina garderober, slänger alla kavajer på golvet. Jag spyr på väggarna. jag skär mig, i hårbotten, låter blodet spruta ut i mitt hår, hade jag haft en förskolelärare här skulle hon inte trott att jag hade gjort så, hon skulle trott att jag färgat håret, ni vet så som man gjorde i 10 års åldern med en en gångs färgning innan de där färgerna som håller ett halv år kom. Dem som de som har fula hårfärger behöver, men inte jag, jag är helt naturlig! Jag lyssnar på The Clash är ett vilddjur, jag hatar, kissar ifrån balkongen på någon flata på gatan. Jag slänger ut en radio, en gammal fast rätt cool, retro känsla på den.

 Jag ägnar mig åt sådant som riktiga supportrar gör, låter helvetet bryta lös, höjer volymen, väntar på att någon granne skall ringa polisen. Blodet rinner fann va gött, jag är blodtörstigt, att jag aldrig tänkt på hårbottnen förut, armarna har jag aldrig rört inte heller handlederna, men jag förstår varför folk gör det. Vill inte röra mina sköra handleder, men hårbotten syns inte såren i.  Å blod! Jag smetar ut det på väggarna!

Jag skär mig med rakblad i knävecken, där syns inte såren så bra, men ack vad det känns!


BLOD

Sliter sönder mina Dior jeans, kletar blod på mina Dior Hitops( har ägnat säkert 5 timmar åt att tvätta dem för att hålla dem rena vid åtskilda tillfällen) De är röda snart, lär bli svårt att få bort, iaf ifrån skosnörena de suger upp blodet bra. Ja fan va bra att jag inte har tänkt på det förut. Mer Whisky!

Å Hat, å kärlek, å Sex, å aggression, å orgasm!

Sitter här på mitt rum, med en kaffe och en cigg. Njuter försöker iaf. Det är svårt. Fy helvete va full jag är, klarar knappt av att skriva, måste rätta mina små stavfel här sedan. Egentligen spelar det ingen större roll men det är skönt att få till något läsbart tillslut. Kom just hem ifrån Landvetter, flydde stan i Lördags, det blev en tripp till London.

Besökte diverse indieklubbar och bytte mina Dior jeans mot något i stil med April 77, helt okey. Fick ett par luder där borta, nej de var iofs betygligt bättre än dem här hemma. Jag menar det! Flickorna i London är trots en samling av de absolut bästa i hela landet, framförallt på de klubbar som jag besökte. Fan vad jag har supit, måste ut och springa imorgon, min vilopuls har stigit till 60 slag/minut.

Hällde iaf i mig ytterligare 3-4 öl på landvetter innan jag tog taxin mot stan, fy fan klarar inte av att se den här staden i ögonen längre. Det värsta var när en man vid namn Göran på jobbet skickade en bild på tårtan som chefen beställt efterguldet. "ifk" med stora rosa bokstäver, den där chefen som inte ens är mer blåvit än jag, DVS helt obefintligt, han säger sig avsky fotboll.

Det gör nog jag med snart. Sjukt att ett lag kan ha så många medgångsupportrar.

Skall se till att chefen får sparken, lär inte vara några problem med mina kontakter, enda anledningen till att jag själv inte är chef för tillfället är för att man måste vara äldre i min bransch och är man inte det framstår man som en alldeles för stor översittare, det funkar inte.

Jag menar jag har inget vanligt medel-svennigt-arbete, på mitt jobb finns det damer som kommer upp i en nivå som många svenskar inte ens får syn på.  Vi pratar om kvinnor så sköra att de är oskuld, vi pratar kvinnor som gått på de bästa privatskolorna i Sverige.

Vi pratar kvinnor som har ben så smala att de skulle klassas som anorexi ben, vi snackar kvinnor som är så kvinnliga att deras bröstvårtor ständigt är styva, inte för att de är kåta ständigt utan för att de är så kvinnliga att deras bröstvårtor är hårda, bara sådana som de vackraste kvinnorna har.

Vi talar om kvinnor medvetna om det mesta, vi talar om kvinnor med kläder som bara dem får mig att smälta. Men frukta ej kära läsare att de förför mig! Nej jag har dem lindade runt min tumme när jag känner för det. Till dess spelar jag en dum rockstjärna, låtas att jag tar kokain och har döskalle tatueringar innanför gylfen på mina svarta Dior jeans.

Det är ett krav jag har för att jobba där jag jobbar. Kvinnorna skall vara runt 20 och oskulder allihop. Vi har en del fester tillsammans. Jag väntar på rätt tillfälle, naturligtvis har jag redan vart på några av dem, men bara en har fått känna på mitt hår fullt ut.

Jag sitter och vinglar runt på min så kallade soffa.
Jag har svårt att koncentrera mig på vad jag gör, jag har naturligtvis skickat upp en flaska whisky ifrån hushållerskan.
Men varför sitter jag här och skriver sent en Torsdagsmorgon? Jag måste förmedla vad jag gjort, jag måste få ut mitt hat och mitt förakt innan jag gör något allvarligt.

För någon timma sedan efter att taxin släppt av mig utanför här, mötte jag ett äldre par på väg ut ur en spårvagn, de är det första tecknet på blåvitt jag möter i mitt onyktra tillstånd, jag ser det grådaskiga tyget skimra framför mig, de håller om varandra, de ser nästan nyförälskade ut. Jag känner vreden välla upp inom mig. Jag känner hatet spruta ut som svart blod ifrån mitt sköra hjärta, jag slet mig i håret, jag skrek inom mig, det kändes som en kniv vred sig runt i mitt röda hjärta både en och två gånger.
De gamla paret gosade framför mig, de log mot vandranda, och så kysstes de, måste vara första gången jag såg några i den åldern kyssas offentligt. Jag såg deras halsdukar och insåg att det verkligen var blåvita, jag kände smärtan i bröstet, kände hur mina puls steg till 150/slag per minut. Så hände det.
Jag sparkade till mannen över knäna. Jag vet inte hur det gick till med helt plötsligt hände det, och så låg han där samtidigt som han drog med sin älskare i fallet.
Han låg där och blödde kraftigt ifrån ett sår i pannan. Och jag stod där och såg ner på avskummen samtidigt som jag harklade mig och skvätte en spottloska med stank ifrån diverse öl mot dem, såg den splashas i kvinnans åldrade nuna, och kände hur ondskans leende spred sig över mina läppar, jag lutade mig över paret samtidigt som jag hatiskt och kraftigt skrek HATA BLÅVITT!

En massa blickar på mig, jag gick fort därifrån, kanske drömde jag? Kanske var det bara en dröm, vet inte om jag har dåligt samvete. De var iofs nästan handikappade där de log bland våta höstlöv på kullestenen samtidigt som blodet färgade deras blåvita halsdukar rödblå.

Kanske borde jag ha lämnat pengar till en taxi?