fanatismenlever

Jag var på familjemiddag igår. Jag orkade inte bry mig om vad dady och mum skulle få för intryck utav mig. Jag menar jag är ändå deras son. Jag orkar inte se ut som någon prins när jag kommer dit. Nadja har inte varit här på hela veckan(mamma och pappa frös henne ifrån mig) så lägenheten ser ut som skit.

I förrgår var Fadhi här, vi tog några öl och såg en rulle. Så därför kom jag inte till jobbet dagen efter. Hade glömt att ställa klockan och Nadja var inte här så jag blev inte väckt. Jävla skit vad dumt. Som sagt jag missade Söndagsmiddagen. Så igår var middagen med familjen ett slag prov skulle man kunna säga. Det är 1,5 år sedan jag flyttade hemifrån. Jag hade rätt sunkiga betyg (16,3) så pappa fixade jobb.

Nu tycker han att jag inte har levt upp till deras förväntningar och inte tagit mitt arbete på tillräckligt stort allvar. Visst han kan väl ha rätt, jag har varit full på jobbet, spelat korkad, och försökt förföra kvinnorna. Men tilläggas skall att jag har gjort en hel del bra dessutom, som den affärsman jag faktiskt är har jag fått igenom en hel del bra dealar med andra företag och min försäljning har gått som smort.

Men så har jag kommit försent ett par gånger, förolämpat chefen( en liten fet arab är han, stör mig som fan på hans I-hopväxta ögonbryn).