fanatismenlever

Efter diverse Kokain intag igår kväll tillsammans med Doria, var jag bara tvungen att köpa mineralvatten nere på Seven 11. Hushållerskan ( ja jag har en sådan, hon är anställd på morgonen mellan 06-10, samt vissa dagar då jag behöver henne, hon är polack vilket klingar negativt, men hon är bäst. Sjukt bra svenska talar hon samt om hon vore yngre så kan jag tänka mig att hon skulle vara rätt snygg, farsan betalar henne mest för att mamma vill att jag skall ha någon som tar hand om mig, och jag klagar inte!) var inte hemma så jag fick gå ut själv någon gång vid 1-2. Jag kände mig bäst, helt oövervinnlig. Inget kunde stoppa mig den här natten, att gå och köpa mineral vatten var som att gå mot den vackraste flickan i världen, jag var lyckligast i världen. Har totalt glömt hur underbart koks kan vara.

Gick iaf igenom Vasaparken för att komma Till Seven 11, eller så ville jag bara ta en extra runda och känna på höstnatten i mitt rus. Jag var varm och såg ett ljus och en rökridå uppe på en kulle. Kändes som jag var självaste Bilbo Bagger ute på äventyr i Midgård. Jag tog snabba nätta kliv upp för kullen.

Möttes av en fantastisk syn. Där satt 5 små dvärgar med stora skägg och läderutstyrslar framför en varm lägereld. De satt där och småpratade under bokarna medan dess löv hela tiden cirkulerade ner när de lossnade.

Jag slog mig ner och blev presenterad inför en kille som hette Jorge, massa kedjor och läder. Satt där någon halvtimma. En kille frågar mig helt seriöst om jag "gillar snoppar?" Den lilla skiten bara frågade rakt ut, utan att fråga vad jag heter eller nånting. Jag kände mig kränkt, ruset försvann på en sekund och känslan av att jag var bäst i världen användes till att göra mig till världens mest kränkta människa.

Jag svarar; "Om du vill ha mig måste du visa varför du förtjänar mig, det här funkar inte"

Killen reser sig upp, jag ser att hans vänner inte alls är några jävla dvärgar. De rör sig om något skumt skinnhead/gothgäng. Han kommer emot mig, och plötsligt när jag är på väg att resa mig uppifrån stubben så anfaller han likt en katt som jagar en näbbmus.

Han sätter sig gränsle över mig, och kysser mig hårt längs halsen. Han suger, han fräter, drar in allt de fett som omger mina andningsorgan, han låter sin galla rinna ut över mitt sköra adamsäpple.

Jag bara skriker hjälplöst ut i natten, det känns som en mardröm av värsta mått. Jag vill inte bli våldtagen här och nu, hans vänner reser sig upp på väg emot mig. Jag slår till killen i magen, det hjälper inte han suger bara fast ännu hårdare. Jag tror att jag är på väg mot min undergång, jag vacklar bakåt över stubben och faller. Den lilla killen över mig, hans rosa gothår all over my face. Han stank hans tyngd över min sköra kropp, hans penis mot mitt lår.

- Jag spyr, och som jag spyr! Aldrig för har så mycket av min innersta analsaft nått ens upp till min magsäck, men nu veckar sig hela magen i en katapult liknande vulkan som kvider likt en liten gris inför styckning. Spyan väller ut ur min mun, en blek grön färg blandat med rosa rester utav thaimaten ifrån 5-tiden. Den väller ut ur min mun, rakt över den lilla gotharen som rullar av åt sidan. Jag reser mig upp, spyr en gång till på honom. Sedan springer jag därfirån hem, hem till Doria!