Maybe I can come along
Jag mådde naturligtvis skit efter middagen. Gick direkt till en sportpub och köpte tre-fyra öl, blev inte full på det så det blev lite grappa hemma. Kunde inte sova så jag fick ta ännu mera grappa. Var beredd på att Nadja skulle väcka mig nästa vecka, men det gjorde hon inte eftersom hon inte jobbar hos mig längre. Så därför sov jag till halv 1. Gick upp vid tre och åt en äcklig frukost.
Sedan ringde min chef och berättade att jag hade fått sparken, han sa att han hade längtat till att bli av med mig bla för att jag ofta uppträtt arrogant och otrevligt mot just honom, och att han nu när han fått min pappas godkännande skulle fira med middag med sin fru till kvällen. Han var också noga med att påpeka att nu skulle det gå så jävla mycket bättre för hans lilla skitföretag när kvinnorna hade något annat att koncentrera sig på och hans egna ambitiösa snorvalp till son kunde ta min plats som högste säljchef.
Klockan blev fyra och min far ringde mig. Mer dåliga nyheter väntade. Han berättade att jag efter fredagens utbrott inte var välkommen till söndagens familjemiddag, samt att han och mor övervägde att ta med min systers pojkvän på den årliga julsemestern i New York istället för mig. Detta satt inte speciellt hårt iofs, utan det var snarare när han berättade att han inte riktigt menat allvar med att inte betala hälften av min hyra till lägenheten men att just efter mitt utbrott då jag förstört middagen fullständigt som detta blev verklighet. Jag kan nu glömma ekonomiska bidrag ifrån min familj tills jag visar mig kapabel att överhuvudtaget tillhöra släkten.
Insåg efter detta samtal att jag måste söka jobb. Kollade först vad jag hade på banken, 120000 helt okey, kan betala hyran till lägenheten med de pengarna i ett halvår iaf, men några utlandsresor och allmänt stek ute på krogen kan jag glömma.